Håller motorfordonshobbyn på och bygger luftslott? Spekulerar gamla raggare och mopedsamlarna på lika djupt och farligt vatten som börshajarna och bitcoinspekulanterna?

Nu lägger du säkert pannan i djupa veck och börjar allvarligt fundera på vad eder redaktör yrar om..?

Jag har sett trender komma och gå inom fordonshobbyn genom åren. Prisbilden följer alltid trenderna, det är marknadsekonomi som precis allt annat. Utbud och efterfrågan. Om jag kan skönja något som helst mönster i de här trenderna och priserna, så är det nostalgi. Människor värdesätter saker högre om de har en relation till objektet. Då talar jag inte om affektionsvärde hos ett visst föremål, utan nostalgi över en viss modell.

T-Ford är ett väldigt bra exempel där man ser hur intresset svalnar över tid. Priserna har dalat och kommer förmodligen att dala. Om man tar hänsyn till inflationen, så är det riktiga värdeminskningar vi talar om. Här är lätt att se, att den grupp köpare som med nostalgi i blick och hjärta köpte en T-Ford , kraftigt börjar minska för att snart vara helt borta.

Lättviktsmotorcykeln har gjort en liknande resa som T-Forden. I den trendkänsliga mopedrörelsen, där priserna skenar, har 50-tals modellerna tagit ett kraftigt steg bakåt i prisutvecklingen. Skall vi tro att det är av samma orsak? Den ekonomiskt stadgade nostalgikern åkte moped på 60 & 70 –talet, de vill ha modellerna de minns, de har möjlighet att betala ”vad som helst” för rätt grejor.

Amerikanska muskelbilar från den gyllene eran har samma status . De som var unga under den stora importvågen i samband med bränslekrisen, är en ekonomiskt stadgad köpstark person idag 2018. Kanske gick de med trånande blick och drömde, kanske lite för unga, kanske lite för fattiga? Några hade förmodligen en muskelbil redan då, men den såldes när det blev vovve, villa och Volvo. Men idag, då får ”det kosta nästan vad som helst”.

Men hur kommer det se ut framöver? Jag har en 16 åring, han drömmer definitivt inte om varken en gammal Zundapp KS50 eller någon stor amerikanare. Vad drömmer han om då? Jo, han och hans kompisar vurmar starkt för gamla Volvo 240 & 740. Ja käre läsare, du läste rätt, jag är inte riktigt med på noterna själv. Men om vi tittar på vår lilla tes, så uppfyller den nostalgikriteriet. Han är mycket riktigt uppväxt i Volvobilar från 80-talet. Till min sons försvar kan ju nämnas att han knappast är ensam, en snabb titt på blocket.se visar på priser som indikerar ett växande intresse. Priser som närmar sig vansinne!

Nya luftslott som byggs?

Är elbilarna det självklara valet?

I den rådande miljödebatten hamnar ofta bilarna i skottgluggen. En väldigt missriktad spjutspets från miljöaktivisterna, men likt många andra extremister och aktivister, bygger de sin verklighet på lögner och okunskap.

Det är anmärkningsvärt att det politiska parti, som de flesta miljöaktivister sympatiserar med, leds av människor som nyttjar flyget som transportmedel. Om de här politikerna är rena hycklarna, eller rent utav dumma, det vet inte vi? En av dem försvarade sitt flygande, med att hon miljökompenserade. Vadå, undrar vän av ordning? Jo, hon skänkte pengar till trädplanteringsprojekt, så hon kunde ha rent samvete i sitt dagliga flygande!

Innan vi överhuvudtaget börjar diskutera bilarna, skall vi först och främst rikta in oss på industrin och sedan flyget. Där har människan utan tvekan stora vinster att göra, innan vi ens behöver rikta in oss på att jaga bilindustrin med blåslampa.

Aldrig har väl elbilarna varit så i ropet som 2018? Fullkomligt okritiskt hyllar miljöaktivister och politiker åt höger och vänster de eldrivna fordonen. Inte sällan är det samma människor som protesterar för full halls mot all form av elproduktion. De vill inte ha några vindkraftverk i sin fina natur, de vill inte vattenkraftverk i sina vatten och kärnkraftverk, ve och fasa.

Så hur de funderat ut att Sverige skall ställa om till en elbilsflotta till 2030 (det årtal som oftast nämns) , skall bli mycket intressant att höra! Då har jag ännu inte ens nämnt de resurser moder jord skall släppa till när: Alla gamla bilar skall skrotas, de här nya fantastiska elbilarna skall produceras, batterierna som skall driva bilarna skall produceras. Talar vi i ett litet litet längre perspektiv, så ryser man vid tanken av bergen med uttjänta elbilsbatterier som skall tas om hand.

I själva verket så behöver vi ju inte hetsa upp oss så förbaskat när det kommer till Ottomotorer, ty denna fantastiska uppfinning går i de allra flesta fall på sprit. Det här låter ju enkelt kan man tycka, det är det också, om man lämnar storpolitiken där hän. Men oljebolagen är en stor maktfaktor, kanske den allra största? Självklart har de inte lämnat miljödebatten där hän, tvärtom.

Så länge tekniskt okunniga politiker och vilseledda miljöaktivister fokuserar på en hopplös uppfinning, kan oljebolagen trygga sin inkomst i många år framöver. I ett samtal med en miljöaktivist, påpekade denna det galna i att göra miljöbränsle av jordens resurser, där har han en poäng. Frågan är bara i den rådande elbilshysterin, hur mycket resurser bara produktionen av en elbil tar från moder jord.

I en utopi, i alla fall inte bananrepubliken Sverige, kan man med väldigt enkla medel hålla sig med självproduktion av bränsle till bilen. Men för oss svenskar är det här naturligtvis helt otänkbart redan i tanken. Bränslet är sprit och sprit är ju livsfarligt i Sverige, så länge inte staten har skatteintäkter på spriten vill säga, då är den inte längre lika farlig såklart.

Har raggarna hamnat i en gråzon?

I ena ringhörnan har jättefint renoverade 50 & 60 tals jänkare. Här pratar vi om bilar för minst 250 000:-. Matching numbers, originalskruv, original NOS tyg i de nyrenoverade inredningarna.

I den andra ringhörnan står festfolket. De ser endast sin jänkare som ett redskap, ett transportmedel under fylleslaget. Den gamla bilen används som dansbana, trumset, slagpåse och spyhink. Inte sällan ser det ut som att de gamla bilarna gått en Motalafinal.

Men vart tar den klassiska raggaren vägen? Han eller hon som älskar sin bil, som med de medel som finns, håller bilen rullande. Det kan fattas en del här och där. I brist på svetsar har man lagat lite tvivelaktigt. Men de skulle aldrig drömma om att dansa på sin stackars bedagade bil.

Originalrenoverarna och bilutställningarna vill inte ha in en massa raggarskepp. Med felaktiga hpd och spackelsprickor.

Festfolket tycker raggarna är mossiga töntiga puritaner, som bryr sig om skicket på bilarna och ägnar sig åt det som är passe'

Är den klassiska raggaren en utdöende släkte?

Jag åkte förbi ett tivoli här om dagen, då slog mig en tanke.
Ska tivolidirektörerna byta ut större delen av sin vagnpark nu?

De nya besiktningsreglerna för a-traktorer måste ju omöjliggöra dessa tvivelaktiga ekipage framfart i trafiken. Med tanke på hur reglerna ser ut, så kan inte någon av dessa gamla traktorregistrerade lastbilar vara lagliga? Försök inte inbilla mig att de rullar mellan städerna i farter kring 15-30 km/h!

Med tanke på skicket i övrigt på dessa uttjänta och omregistrerade gamla dragare, ser jag det mer eller mindre som omöjligt att de ens skall försöka besiktiga dem.

Fellingsbro Motordag, alltid 1.a Maj 😎

http://www.motordag.n.nu

SFRO

Möjligheten att bygga egna bilar försvann 1970 när myndigheterna bestämde att alla nyregistrerade fordon skulle krocktestas. Under 12 års tid var Sverige därför ett dött land när det gällde hemmabyggda fordon.

Tack vare några eldsjälars hårda arbete under närmare fem år ändrades slutligen reglerna och SFRO bildades i januari 1982.

 Organisationen är ideell, men har ett samarbete med myndigheter som Transportstyrelsen och besiktningsorganen.
SFRO består av ett 20-tal besiktningsmän runt om i landet som svarar för besiktning av ändrade, ombyggda och amatörbyggda bilar och MC, innan de ska visas upp för Besiktningsorganet.


http://www.sfro.com

Nya besiktningsregler

          

1 maj 2018 kommer bilar som är 50 år eller äldre bli besiktningsbefriade. Detta kommer alltså att bli en “rullande 50 års regel, vilket innebär att det kommer innefatta fler och fler årsmodeller eftersom åren går.

Personligen vet jag inte om detta kommer att gynna hobbyn ? Eller vad det kommer att innebära för trafiksäkerheten? Kommer fordonsägarna klara av att sköta en sådan frihet under ansvar?
Hur kommer det att se ut på motorträffar och cruisingar framöver? Polisen är redan på hobbyfordon som gamar. Jag befarar att den nya 50 årsregeln kommer innebära ett helvete i praktiken, då ordningsmakten kommer genomföra flygande besiktningar så fort de får chansen. Vi vet historiskt hur tokigt det kan bli!

Böter för kromad kofångare, underkända originalblinkers. Nedslag på nummerskyltsplacering, trots att samma skylt suttit där i 40 år osv.

20 maj 2018 infaller körförbud på alla A-traktorer som inte infunnit sig till kontrollbesiktning. I det här fallet tycker jag att det är bra. Vi har förespråkat detta tidigare, för att säkra A-traktorns existens.

De eftertraktade korsinsugen till Ford/Saab V4.a har äntligen börjat nytillverkas. Men smakar det, så kostar det. Nätta 33 750 sek kostar det att få fart på gamla Saaben.  Hittas hos Alunda Motor.

Många tänker kanske att de för klimatets skull borde köpa en bränslesnålare bil eller en elbil, men nu visar ny forskning att det totalt sett innebär större utsläpp när man köper en ny bil. Detta eftersom nya bilar redan innan de rullat en meter har förorsakat stora utsläpp.

Det blir fler och fler bilar på våra vägar. Samtidigt inser nog alla att något måste göras för att minska de klimatpåverkande utsläppen. Att då skaffa en snålare eller en elektriskt laddbar bil kan verka logiskt.

Men så enkelt är det inte.
Katja Tasala Gradin forskar på produkters totala klimatpåverkan och hon berättar, att det för miljöns skull, är bättre att köra en gammal bil än en ny.
Om man bara jämför användningsperioden är det bättre med en bränslesnålare bil men om man tittar på hela livscykelperspektivet, vilket man borde göra, är det bättre att använda din gamla bil en längre tid.

Miljöbilar och supermiljöbilar subventioneras med statliga skattemedel, men de kanske inte är så klimatsmarta som du tror, om man räknar in tillverkningsprocessen.
Redan innan en modern bil har rullat en enda meter, så har den orsakat gigantiska utsläpp av koldioxid. Så ur miljösynpunkt är det bättre att köra din gamla bil.
Nya bilar är som datorer på hjul och det finns många komponenter som vid produktionen har en klimatpåverkan. Elbilarnas batterier är ett exempel.
Katalysatorn tar enorma naturresurser man inte kan räkna hem.
Litiumjonbatterierna är nog bland de värsta delarna.

En riktigt bra bok stavas “Diesel & Läppstift”.
Boken är skriven av Catherine “Cathie” Sandberg som i mitten av 1980-talet, 25 år gammal, fick jobb som långtradarchaufför och som sedan begav sig ut på kontinenten – rakt in i en rad äventyr. Äventyr som hon med glöd och inlevelse nu berättar om i sin debutbok.

Vad gör man när man blir ombedd att smuggla ammunition ner igenom kontinenten? Vad gör man när man blir väckt en svart natt uppe på ett berg långt ner i öst och det står en svartmuskig man med en lång kniv och skriker att man ska komma ut? Vad gör man mitt i natten i ett främmande land, när man inser att man kört åt helvete fel och den nybyggda kolsvarta vägen tagit slut, och man inte kan vända?

Vad gör man när man av misstag hamnar långt uppe på en smal bergsväg med utskjutande klippor med bil och släp, och man inte vet om man kommer fram, men man vet att man definitivt inte kan backa tillbaka? Vad gör man när man får stopp på väg upp för ett glashalt berg, och känner att ekipaget börjar ge sig av - baklänges?

 Och hur lyckas man med konststycket att med sin lastbil krocka – med en båt?

 - Allt det där får man svar på i boken, skrattar Cathie.
Att skriva är inget nytt för Cathie. Den som läste Proffs i början av 1990-talet, minns kanske att hon redan då bidrog med en rad reportage i tidningen. Körningen har hon sedermera lagt ner. I omgångar, kanske ska tilläggas.

 För en del “återfall” har hon haft.
- Återfall har jag hela tiden. Kanske ska jag köra redan nästa vecka, om det nu blir som planerat.
Idag arbetar Cathie som kockmatros ombord på ett mindre lastfartyg, en bulkbåt, för Fiducia Rederi AB i Kalmar. Men lastbilsjobbet släpper hon alltså inte taget om.
- Man måste ju hålla sig à jour.
Boken kommer främst att säljas i webbshopen på queenoftheroad.se. Queen of the Road är ett nätverk för kvinnor i transportbranschen som de senaste åren har växt ordentligt.
- Men hittills är det nog faktiskt mestadels män som visat intresse för min bok. Jag tror att de är nyfikna på att läsa min version av hur livet som chaufför kunde se ut på den tiden det begav sig.
queenoftheroad.se

Årets Custom motor show - Elmia - Jönköping är till ända.

Den stora behållningen i år var Team Norrlands Asconans version 2.0.
D v s en ny Ascona där allt är snäppet värre än på den gamla dräparen som vi lärt oss att älska.

Projekt “Bad 66” var på plats, dock inte helt klar. Dock en imponerande insats, då den var ramlyft och låg i molekyler för bara några veckor sedan. Det som hitills blivit klart imponerade stort.

Tidningen Klassikers projekt Cheva var också i Jönköping för beskådan. Kul! Grabbarna meckade ihop en bil från skogsvrak till besiktad och klar på drygt 70 dagar. Vilket jobb!!!

Som brukligt var det en skön blandning, med allt från välputsade original PV 544 till vulgära stancejapsare.

Ska jag gnälla på något, så var det den obegripliga överrepresentation av gamla mopeder.

Ser det konstigt ut med publiceringsdatumen på den nya bloggen? Det är för att det är det också. Det här är just "den nya plattformen", tidigare fanns vi på :

https://www.instagram.com/motorbloggen/

och på tumblr.com  under "Motorbloggen"

Motorbloggen får sin röst hörd via NWT-koncernen. De har publicerat vår insändare angående A-traktorer i flera av sina morgontidningar.
Förhoppningsvis väcker det här en debatt med positiva effekter?

Det ser ut som att 2018 års upplaga av den berömda Norgeresan avlöpte utan större dramatik.
Ordningsmakten i både Norge och Sverige hade mer eller mindre gjort klart i förväg, att de skulle göra allt vid sin makt för att sätta punkt för fenomenet.

Om lagens väktare kommit på andra tankar, eller om årets deltagare varit exceptionellt skötsamma, vet inte vi på Motorbloggen? Skräckrubrikerna i tidningen uteblev iallafall.
Våra tentakler ute i cyberrymden talar för att den versionen stämmer. Inga rapporter om incidenter. Tvärtom, det cirkulerar bilder på glada Poliser, sida vid sida med raggarna👍

I över 40 år har de stått undangömda, en samling folkbilar från främst 1950- och 1960-tal. Volvo, Saab, Volkswagen, Peugeot, Fiat, Ford … Nu har ägaren gått bort och allt måste säljas. Det blir en gammaldags slagauktion endast för dem som är på plats och inget bud är för lågt.

Bland bilarna som ska säljas på auktionen i april finns fyra stycken Volkswagen Typ 1 i varierande stadier av förfall.
Nu har Bernt Berggren och sonen Thomas dragit fram två av dem stod sämst till i magasinet och kunnat inspektera dem närmare.
– Då upptäckte vi att en Folkan är en -51:a, säger Thomas. Chassinumret stämmer överens med ett registreringspapper som vi tidigare inte trodde hörde till någon bil.
Karossen är modifierad med större bakruta och skärmarna och mycket av inredningen saknas, även instrumentpanelen är utbytt. Kanske är hela karossen utbytt. Men den tidiga årsmodellen gör folkan ändå intressant.
– Den saknar motor och växellåda, säger Bernt. Men vi har hittat ett pedalställ med gaspedalsrulle som borde höra till den.

Polisens konstiga inställning till epa och a-traktorer?

Nu har vi äntligen kommit fram till att A-traktorer bör kontrollbesiktigas i jämna intervaller, precis som en vanlig personbil. Då blir jag extra förvånad över den attityd som Polisen visar dessa fordon.
Tidigare var ofta argumentet att de inte sett en besiktningshall på åratal och ofta var olagliga. Men nu när de nya besiktningsreglerna tvingar bort de undermåliga skrothögarna, borde väl ordningsmakten vara mera positivt inställd till de fordon som blir kvar?

Så tycks inte vara fallet, utan man hör poliser uttala sig offentligt om att de vill få bort A-traktorerna från vägarna. Om samhället skall ha den här aviga inställningen till A-traktorerna, så förstår jag inte den positiva inställning till de så populära mopedbilarna?
Om Polisen tycker det är olämpligt med ungdomar som kör runt i långsamtgående fordon och stoppar upp trafiken, då borde de väl rimligtvis vara lika oroade över samtliga långsamtgående fordon, inte bara en kategori?

Som reglerna är utformade i dag, så går det inte att framföra en laglig A-traktor fortare än 14 km/h. En mopedbil får framföras i 45km/h och har en toppfart som överskrider detta, helt lagligt. Jag vet i alla fall att jag hellre sätter mina barn i en ordentlig bil, än dessa små låtsasfordon.
När grabbarna och tjejerna hade hoppats på mer fördelaktiga regler i och med kontrollbesiktningarna, så ser det nu ut som att myndigheterna vill stoppa A-tarktorn? Det talas om att inte längre tillåta nyregistreringar av A-traktorer. I samma tidevarv som mopedbilsförsäljningen ökar?